Återbruksfest och en ny väg mot hållbarhet

I förra veckan bjöd Kungsbacka kommun in till något så ovanligt som en återbruksfest. Kommunen samlade aktörer från hela Halland för att uppmärksamma rivningen av kvarteret Liljan – ett projekt där återbruk står i centrum. Tack vare en visionär beställare – som kravställt återbruk på ett innovativt sätt – och en engagerad entreprenad har man lyckats återvinna långt mer än vad man initialt trodde var möjligt.

Paul Dexell

Under dagen delade flera medverkande med sig av hur återbruk kan bli både möjligt och lönsamt – från upphandling till rivning, inredning och ledarskap. Vi hörde bland annat från platschef Johnny Nilsson på rivningsentreprenaden Älmby, inredningssamordnare Viktoria Rönnqvist och verksamhetschef Maria Rosenberg, samt upphandlare Jessica Duerlund och utvecklare Anna Hallin. På plats fanns också Fredrik Hansson, ordförande i nämnden för Service, och Lisa Andersson, kommunstyrelsens ordförande, tillsammans med representanter från Region Halland.

Vi passade på att ställa några frågor till Paul Dexell, projektledare bygg på Kungsbacka kommun, om hur det här pilotprojektet kan bana väg för mer återbruk i hela Halland.

Kan du berätta lite om rivningen av kvarteret Liljan och vad som händer?

I centrala Kungsbacka ska vi riva det befintliga verksamhetsområdet Liljan. På området i dag finns det lokaler på cirka 4 300 kvadratmeter som inte längre används, och som behöver rivas för att ge plats åt den nya skolan som vi planerar att börja bygga under 2026. Rivningen av lokalerna beräknas vara klara under vintern 2025.

Varför är det viktigt med återbruk?

Återbruk av byggmaterial är en viktig del för oss att nå våra uppsatta klimatmål, både på kommunal, nationell och global nivå. I projektet har vi ett stort fokus på hållbarhet och att minska vår miljöpåverkan. Därför är en viktig del i arbetet att så mycket material och produkter som möjligt ska plockas ned och kunna återbrukas. Det material eller produkter som inte går att återbruka ska återvinnas i så stor grad som möjligt.

Att återbruka byggmaterial och inventarier arbetar vi med för att på olika sätt minimera avfall, öka återbruk och materialåtervinning samt att minska vår klimatpåverkan.

Paul diskuterar möjligheterna med återbruk

Ni använde en särskilt utvärderingsprocess i upphandlingen. Hur såg den ut?

Vi gjorde en utvärderingsmodell i upphandlingen där entreprenörerna kunde få fiktiva prisavdrag på sina anbudssummor för material som de åtog sig att återbruka (eller sälja vidare så att någon annan återbrukar dem). Detta innebar att entreprenörerna konkurrerade med varandra inte bara med priset utan ännu mer med graden av återbruk eftersom vi hade satt mervärdesavdragens storlek högt. Vi visste inte vad som hade varit en rimlig nivå att kräva av entreprenörerna om vi hade satt det som obligatoriska krav, och troligtvis hade nivån bara blivit en bråkdel av det faktiska utfallet eftersom vi glädjande nog fick en entreprenör som åtog sig att se till att i stort sett allt i de bägge projekten går till återbruk.

Vi gjorde så här eftersom vi vill minska avfallsmängderna, klimatavtrycket och främja en mer cirkulär hantering. Vi själva har inte något stort lager där vi kan lagra byggmaterial i dagsläget, och vi hade plockat ner de saker vi kunde återbruka i aktuella projekt och sådant som vi hade plats att spara. Ur miljösynpunkt spelar det ingen roll om det är Kungsbacka kommun eller någon annan aktör som återbrukar materialet, så vår idé var att lägga över ansvaret för att få till ett återbruk på entreprenören.

Att arbeta med fiktiva mervärden går att appliceras i många sammanhang där man är osäker på hur långtgående krav det är möjligt att ställa, för att premiera de leverantörer som kommit längst.

Vad är syftet med en återbruksträff som denna?

Vi vill lyfta fram vårt arbete inom hållbarhet och varför det är viktigt med återbruk av inventarier och byggmaterial. Genom att uppmärksamma återbruk hoppas vi kunna inspirera fler till att våga ta höjd för nya metoder och arbetssätt.

Vad behöver vi få till stånd för att öka möjligheterna för återbruk?

Jag tror det är viktigt att vi kan samarbeta mer mellan kommungränserna i Halland. Då kan vi lära av varandra vilket gör att återbruk hamnar högre upp på agendan. Sedan tror jag det är viktigt att arbeta med olika kompetenser i de arbetsgrupper som finns inom den egna organisationen.

Vad såg ni för konkreta vinster?

Konkreta vinster består ibland annat att man inte alltid behöver köpa något nytillverkat. En begagnad byggdel kan fungera lika bra som en ny. Ex stålbalkar. Älmby sålde dessutom av ett helt hus med betongstomme och lättväggar samt TRP-plåt.

Vilka är de stora lärdomarna?

Att det går att få till en mycket större grad av återbruk än vi hade vågat drömma om, om en seriös entreprenör får utrymma ett ta sig an uppdraget. Att demontera för återbruk kräver mer av entreprenören, och det behövs en tillräckligt generös tidsram för att få till det.